Det finns större efterfrågan i butikerna än det finns producerat i kommersiella marknaden.
Samtidigt som det finns massor med äpplen som faller och ruttnar i villaträdgårdarna. Tråkigt med tanke på att kommersiella äpplen tillhör de mest besprutade livsmedlen.
Varför är de besprutade? För att det är inte bara vi som gillar de! Diverse kryp älskar äpplen också. Så det flesta äpplen som går till spillo kommer att ha något hål efter någon larv. Det ökar inte hållbarheten eller aptiten! Jag beskriver hur man kan använda skadade äpplen nedan.
Hur skall du få obesprutade svenska äpplen som håller länge, tar lite plats, billigt?
Fråga villaägaren om du får ta. Kanske erbjuda att lägga de sämsta på ett speciellt ställe (komposten t ex). Se till att inte skada trädet! (Om du håller dig till fallfrukt, är risken närmast noll). (Jag har hört att det kan vara mer skonsamt för träden att böja äpplet uppåt vid plockning, än att dra neråt.)
Sedan skär du bort de dåliga delarna, och torkar sedan den delen som är bra. Du behöver inte någon speciell torkapparat.
Hur kan man använda torkade äpplen?
Varje vecka under året gör jag minst en satser med äpelmos till min morgongröt. Enkelt! Bara lägga torkade äpplen i en blender och lägg till vatten. Mixa, klart!
Hårt torkade äppleskivor blir goda som chips. Men om de ligger framme för länge mjuknar de.
Mala till en mjöl som kan användas som sötning.
Hur gör man?
Kolla filmen nedan som jag har gjort. Talet är på engelska, men det finns kompletta svenska undertexter.
Det finns undertexter även på svenska som du kan välja.
Alltså du klickar i YouTube spelarfönstret, för att få en meny som i bilden, där du kan välja bland annat undertext språk
Visst är det viktigt att tänka på ”vad har budbäraren för ekonomisk (eller andra intressen) för att sprida sitt budskap?” Och detta skall gälla alternativa sätt att göra saker, lika väl som de vanliga sätten.
Tyvärr om man ifrågasätter t ex vanliga skolmedicinen, så får man räkna med att man betraktas som en ”konspirationsteoretiker”.
Däremot om man refererar till någon som ifrågasätter skolmedicin, kan man ofta få höra att denna någon omsätter ”miljoner” på sina alternativ. (Även om det finns andra doktorer med samma budskap som inte säljer något.)
Det verkar som det är inte bara jag som blir upprörd över bristen på perspektiv i den tänkta källkritiken:
I korthet: Det farmakologiska industrin omsätter $1 000 000 000 000 jämförd med tillskott som har 1% av det. Och tillskotten är billiga, säkra och effektiva på en gång, något som mediciner oftast INTE är (även om de kan vara användbara i vissa akuta situationer [mitt tillägg]) .
LED lamporna har många fördelar. De innehåller inte Hg. De drar mycket mindre ström för ljus de ger. Kompakt. Stöttålig. Börjar lysa direkt. Skapar inte oönskad värme (Halogen lamporna i synnerhet kan utgöra brandrisk). Somliga kanstyras i båda styrka och färg. Så jag har tyckt om att satsar på de. Som pannlampa, ficklampa och ljuskälla för solanläggning i Rwanda först, och senare för hushållslampor. Jag har alltid känt mig något tveksam till ”energisparlamporna” som har dels varit dyra, startat sakta, temperaturberoende och inte minst kvicksilver (Hg) haltiga.
Den första hushålls LED lampa jag satsade på var för att satta i utelampan som andra i familjen tände i onödan och glömde släcka och där vi inte ens hade nytta av spillvärmen på vintern. Glödlampan som fanns var 40 eller 60 W. Jag tror att LED lampan drog bara 2 W. LEDen kanske lyste inte riktigt lika starkt som lampan den ersatte, men vi har ändå en gatlampa precis utanför huset. Den lampan funkar fortfarande och har sparat båda ström och konflikter.
När man köper LED lampor brukar det uppges att de har en livslängd på 25000-30000h. (på lampinfo.se står ”Livslängden
En LED-lampa har en livslängd på mellan 15 000 timmar och upp till 25 000 timmar beroende på typ och utförande – detta att jämföra med glödlampans 1000 timmar” ) De har varit rätt dyra, men om de räcker så länge så är de nog inte så dyra ändå. En lampa som håller 30000h borde hålla 3,4 år även om man har det igång hela tiden. (Och om man har det igång 8h/dag borde de hålla i 10 år)
Idag (2015-9-2) tog jag ner en lampa som inte funkar. Förmodligen slutade den funkar för flera månader sedan. I den ljusa svenska sommaren har vi inte haft anledning att tända så mycket. Jag hade skrivit ”2012 okt Shopping4net” på den. Det är då jag började använda den. Så cirka 1,8 år räckte den .Det är 365*24*1,8 = 15768 timmar. Troligen har den varit tänd knappt 5000 h .
Jag har tagit isär LED lampor som varit en sammansättning av många små LED och en spänningsanpassning från 240VAC ner till lämpliga nivåer för LEDerna. Oftast har de allra flesta av själva individuella LED lamporna fortfarande fungerat. Oftast har felet uppstått i ström försörjningen. Ibland har många LED kopplats seriellt och när en gått sönder har hela den strängen (som ibland kan vara alla) slocknat.
Hos https://www.energimyndigheten.se/ kan man angående livslängdkrav hitta:
Krav på livslängd, det vill säga hur stor andel av lamporna som ska klara 6 000 timmar:
Riktade lågenergilampor, 50 procent ska klara 6 000 timmar.
Alla typer av LED-lampor, 90 procent ska klara 6 000 timmar.
Krav på ljuskvalitet, det vill säga hur mycket av ljusflödet som ska finnas kvar efter att lampan använts i 6 000 timmar.
LED-lamporna får krav på att 80 procent av det ursprungliga ljusflödet ska finns kvar efter 6 000 timmars användning.
När jag sökte om LED lampors livslängd kom jag till bl a denna site och de verkade har gjort prov, men jag hittade ingen sammanställning. På deras butik finns t ex lampor med 3års garanti (förväntad 15000h livslängd.)
Jag skriver när jag tagit ibruk hushålls LED lampor. Jag har intrycket att många har slutat långt innan den uppgivna livslängden. Vad har ni för erfarenheter?
Skriv på era lampor, nära gängan, var ni köpt och när ni börjat använda. Kanske vi kan sätta tryck på försäljarna så att kvalitén höjs!
Det är tydligen en kampanj på gång om att minska fallskador för gamla människor. Fallolyckorna som kräver sjukhusvård uppskattas kosta 25 miljarder kronor per år (och bara 3 miljarder satsas på att förebygga de). Cirka 1000 personer per år dör av dessa skador.
Det finns flera förslag på hur man skall åtgärda problemet (mera vårdpersonal, mera platser på äldreboende, fallträning på en speciell löpträning apparat där banan rycker till då och då!). Men jag har inte sett någon nämna det jag tänkte beskriva här.
Kan näring spela roll?
Mycket av de skador som uppstår på gamlingar beror på att deras skelett har urkalkats, blivit mer porös och svagare. Då kan det uppstå sprickor och brott i höftleder och bäcken. Då man vetat i många decennier att vitamin D är viktig för skeletthälsan (allvarlig brist ger rakitis=engelska sjukan), har man undersökt om vitamin D skulle kunna minska skador.
I en intressant Japansk studie så hade man 96 kvinnor som hade drabbats av stroke, hade halvsidig förlamning och medelålder 74 år. De deltog i en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie. Hälften fick 1000 IE Vitamin D per dag och resten fick placebo och de uppföljdes under 2 år.
I diagrammet kan man se den dramatiska skillnaden i antalet falltillbud, att 136 höll på falla i gruppen utan Vitamin D och bara 22 i Vitamin D gruppen. Med tanken på Vit. D’s roll i benuppbyggnad kan man vänta sig mindre allvarliga skador, men varför är det mindre tillbud!? Det hör ihop med att när man blir äldre brukar muskelmassan steg för steg försämras, i synnerhet de ”snabba” muskelfibrerna. Om man har mera snabba muskelfibrer har man större chans att återfå balansen om man skulle börja komma ur balans (och resultera i ett ”tillbud”). Man gjorde också prov, biopsier, på musklerna i början och slutet. De patienter som inte fick Vitamin D tillskott fick fortsatt förminskning av sin snabba muskelmassa. De med Vitamin D tillskott fick förbättrad muskelmassa. Motsvarande muskelstyrka mätning gav -28% för placebo och +56% för Vitamin D gruppen. Det var inte bara skillnad i tillbud. I placebogruppen var det 4 som fick höftfrakturer under de 2 åren. I Vitamin D gruppen var det ingen höftfraktur!
Tyvärr gjorde denna forskare flera helt påhittade studier där denna studie var en av de. Jag har inte kollat efter andra, men tror att det avslöjades när resultatet inte kunde upprepas.
Risker med vitamin D?
Tyvärr bombarderas vi då och då av information som gör gällande att vi får nog av vitaminer i kosten och att några vitaminer (A+D) kan även vara farliga. Sanningen är att, trots att tillskottmarknaden är mindre reglerad än läkemedelsmarknaden, så är ordinerade mediciner ofantligt mycket farligare än tillskott även när medicinerna är ”korrekt” ordinerade och intagna.
Intresset för vitamin D har lett till kännedom om att det tycks ha en positiv inverkan på andningsorgans sjukdomar (som influensa, vinter och vår, då vi har lägst vitamin D status i kroppen), de flesta cancer former (även hud cancer, där den överdrivna rädslan för solen har bidragit till tilltagande brist på Vitamin D i de flesta. De spelar även roll för psykiska hälsan (inte minst för säsongsdepression, vinter och vår, då vi har låg vitamin D status).
Kostnaden?
Enda kostnadsproblemet är att, som icke patenterbar medicin, så är det ingen av storspelarna (stora farmakologiska producenterna) som vill bekosta forskningen om det. I synnerhet då den kan konkurrera med deras produkter.
På högsommaren, mitt på dagen, kan man få, om man har ljus hy, en ganska hyfsad Vitamin D dos med en 20-30 min exponering av ansikte, armar och händer. Men det är viktig att solen är högt på himlen (över 45 grader) annars finns det nästan ingen UVB strålning. Man kan även få från UV-lampor, men det måste vara UVB producerande lampor, och tyvärr har solarier mest UVA. (Hur kan man veta om en lampa ger UVB?) Hur jag använt UV lampa i flera år för att få bra vitamin D nivå.
Jag såg ett TV program nyss på UR om spelifiering och utbildning. Den var rätt intressant. Men det var en detalj uppgift i den som tände lusten att skriva det här.
Motivation är en stark komponent i spel och i utbildning. Den har studerats i många sammanhang. Ett sammanhang som undersöktes var blodgivning. Man provade om att ge ekonomisk belöning till blodgivare skulle öka deras givande. Det visade sig att de gav mindre då. De började tänka ”Får jag NOG för att göra det här?”
Rätt tragikomiskt hur något som de gjorde förut utan ersättning, plötsligt blev inte lönsam nog.
Varför gjorde de det förut? Gissningsvis: De tyckte att det var rätt sak att göra. Man får en viss glädje av att göra rätt, att vara generös, att hjälpa andra.
Vi har (2013) en regering som har tryckt på att ”Det måste löna sig att arbeta!” Det har lett till en, som det verkar, ändlös rad av jobbskatteavdrag.
Det är många trådar som löper ut från detta i mitt huvud.
En tråd är den som går till en väldig samstämmig forskning som visar att hög ekonomisk belöning gör att den som får det presterar sämre på analytiska uppgifter. (Däremot funkar det som motivation för enklare uppgifter som stappla tegelstenar osv.)
En annan tråd är den jag får när jag hör prostitution. Man betalar någon för att göra något som inte känns rätt för de. Oftast menar folk just att betala för sexuella tjänster från en främling. Den typ av situation, att göra något man egentligen inte vill för att få betalt, är något jag tycker inte om. Men det finns alla möjliga nyanser i denna typ av situation. (Nu stickar jag ut hakan) Jag tror det finns, även om det är mindre vanligt, fall där en sexarbetare kan känna sig helt OK i tillhandahållande av sin tjänst till en kund som har trevligt sätt. I de fall känns svenska lagstiftningen onödigt stel och ”sexfixerad” snarare än rätt/fel/konsekvens inriktad.
En vanligare situation i sexhandelns värld är en där en välavlönad, men frustrerad man, utnyttjar en kvinna som är fattig och/eller drogberoende så hon kan inte välja vad hon går med på. Vem är prostituerad i denna situation? Jag kan tänka mig att det är båda. Och att det kan vara HANS prostitution som är mest samhällsfarlig!
I vår värld av ökande ekonomiska klyftor så spelar de stora aktiebolagen en större roll än de flesta stater. Deras lagskyddade krav på största avkastning på kort sikt sätter stor press på hela världen. De ger STORA belöningar till de chefer som är beredda till alla åtgärder som behövs för ”profit maximering”. En åtgärd är förstås att ha ett PR-mässigt trevligt sätt och se ut som om man har ett social ansvar. Stödja ”Rosa Bandet”. Samtidigt som andra beslut leder till cancerframkallande utsläpp.
Hur går det ihop med det som är ovan: ”prostitution. Man betalar någon för att göra något som inte känns rätt för de.” Chefer betalas högt, inte för att det leder till bättre analysförmåga, forskning visar att det funkar inte. De betalas för att strunta i att man vet att konsekvenser av kortsiktig lönsamhet inte känns rätt. Jag dömer inte de och sjunger inte ”vi skall hänga de i lyktstolparna” som KPMLr sjöng på 1960 talet. Jag tror att de känner sig lika instängda, utan valmöjligheter, som arbetarna i Sverige som förlorar sina jobb, och kinesiska arbetarna som tackar för jobb med omänskliga villkor i fabriker som förorenar jätteområden. Detta är verkligt farlig prostitution! Det är inte bara en otrevlig situation mellan ett par individer (gammaldags ”torsk” och ”hora”) [Tyvärr finns det också ännu hemskare varianten med människohandlare inblandat också] När en aktiebolag lockar till sig en ”lyxhora”-direktör så är det framförallt tredjepart som drabbas. Tredjeparten innehåller: arbetare, kunder, råvaruleverantörer, folk som behöver andas luft och dricka vatten, vårdbehövande som inte kan hjälpas då skatteunderlaget tagit solsemester, framtida generationer mm.
Lyxhora-direktörn kan inte må speciellt bra, känner sig frustrerad. Behöver distraktion, avreaktion. Söker sig till en sexarbetare som inte har råd att säga nej. Och cirkeln är sluten.
Organisationer som måste ge direktörslöner som ligger långt över vanliga arbetare fiskar efter lyxhora-direktörer. Det skall ifrågasättas på så många grunder. Jag vill lägga till ”misstänkt prostitutions finansiering”. Om de inte kan locka kunnigt folk med en bra lön (men inte >10 gånger arbetarlöner) kombinerat med en bra avsiktsförklaring (bra produkter, bra påverkan på jorden) och gärna stor frihet i tidsanvändning, studieresor, då är det rimligt att ifrågasätta vad de vill (och vilka personer de får).
Minska prostitutionen! Börja på hemma plan. Jag måste erkänna att, trots att jag själv tidigare varit KRAV odlare/säljare så har jag köpt billiga bananer och försökt strunta i vad jag hört om hur bananarbetarna drabbas av besprutningarna. En liten akt av prostitution som dessutom drabbar tredjepart. Men man får lite kronor över så man kan få råd till en plattTV, så man slipper skämmas för tjockTVn. TjockTVn som räckte bra för några år sedan. (Som nu kan köpas på EriksHjälpen för 200kr! [2017 50-100 kr!])
Ifrågasätt de som säger att höjd lön löser problemen. SPECIELLT när det gäller ”höjdarna”! Men vi är så insugna i massmedias tryck på allt vi behöver HA för att inte känna oss fattiga (= inte bra nog), att även vi på svensk ”lönegolvet” tappar perspektiv på vad som är behov och vad som är ”extra bagage” som ibland kan vara bra men ofta mest tungt.
Respektera inte folk för vad de HAR. Respektera de som gör val som stödjer mål som känns bra. (Målet ”ökad tillväxt” kan låta bra, men inte när det kommer från en cancer läkare! VAD skall växa? Hur mycket? Vad skall betala det {och minska}?) Skäms inte för vad du INTE HAR! Hjälps åt att påminna varandra om allt vi har att glädjas åt. Vi ser att människans enorma kraft har hemska konsekvenser på många sätt på vår värld. Samtidigt uppstår en större medvetenhet omkring jorden som när den får tillräcklig kraft bör kunna vrida inriktning, från onödiga saker som behöver reklam för att folk skall vilja ha, till saker som vi SER BEHÖVS.
Det här blev väldigt spretigt, men nu har jag strax skrivit av mig det värsta.
Sista poängen: Vi har alltid val! Valavlönad direktör, fabriksarbetare, lärare, arbetslös, fånge. Vi kan alltid välja hur vi reagerar. (Ibland är vi så starkt fast i vissa inlärda föreställningar, att vi inte ser andra val. Det finns sätt att påverka det om du vill höra mer om det.) Vi kan välja var vi lägger vår uppmärksamhet.
