Kärnkraft?

Kärnvapen är hemska. De utvecklades tillsammans med kärnkraft. Solen utvecklar energi med fusion som är en typ av kärnkraft. Jag har brukat raljera med att jag är för kärnkraft men med sin traditionellt lokalisering: på solen. Avfallsfrågan är då löst för många generationer framåt.

Detsamma kan man inte säga om avfallet som skapats av våra kärnreaktorer på jorden. När jag hade ett antal timmar varje månad som MPs kommun___ (partisekreterare eller något) i Kramfors (på 80-talet?) så ägnade jag en del åt att försöka undersöka om Greenpeace uträkningar om kostnaden för lagringen av kärnavfallet, som Svenska Kärnbränsle skall hantera, stämde.

Första problemet är tekniskt: skulle metoden vara säker. Vet fortfarande inte. I synnerhet när såpass mycket skulle behöva skyddas så länge .

Andra problemet var att man ekonomiskt behövde räkna med ”ränta på ränta” på fonden för avfallet och med en nivå på ränta som är inte att räkna med. (Förutom att ränta på ränta spränger alltid ramarna med tiden)

Tredje problemet var ”var är denna fond? Vad är det för resurs?” Det tog en del uppnystning. Till slut var det en ekonom på bränslehantering som sade att de köper svenska statsskuldspapper. ”Men vad händer när de pengar skall tas ur fonden?” frågade jag, ”Blir det inte så att svenska staten får antingen skära i sin service eller höja skatterna då?” Svaret var ”Jo, men det är inte annorlunda än pensionssystemet.” Jag var lite chockad. Båda saker där vi tror oss lägga undan för att säkra framtiden, används i nutid, för att uppfylla mer kortsiktiga vallöften om höjda bidrag eller sänkta skatter beroende på regering. Men det blir våra barn och barnbarn som får ”stå för fiolerna”i framtiden och hoppas att nästa steget i pyramiden kan rädda de.

Det som är bra med kärnavfall är att det bevaras samlad vid produktionsstället (till skillnad från fossileldade. Många koleldade kraftverk i sin drift sprider [förutom kvicksilver] mycket mer radioaktivitet än kärnkraftreaktorer i drift.). Det som är dåligt är att det blir till slut samlat så mycket och inte minst att det är farligt mycket länge (> tusentals år).

Nyare bekymmer

Samtidigt som mycket har gått framåt med solenergi och vindenergi, så har det funnits en del statistik som pekat på problem som inte är så lätt att avfärda. Denna TED talk tar upp mycket om det.

Viktigaste punkter: Stora problem med balansering av produktion och behoven när det gäller sol och vind.

Vad kan man göra?

Samma föreläsare talar om hur rädslan för risker för våra barn användes för att motverka kärnkraft, som var ju en ny energi källa som var ju besläktad med kärnvapen.

Han menar att nu har vi mer erfarenhet att bygga på och statistik som visar att kärnkraft, även när man tar med båda Tjernobyl och Fukushima, är mycket säkrare än andra energiformer.

Då hälso- och dödsstatistik kan tolkas väldigt olika och t o m manipuleras, är jag medveten om att det kan vara grunder i hans resonemang som andra vill komplettera. Skriv gärna i kommentarsfältet nedan! Annars riskerar jag att tro på vad han säger här och fortsätta sprida det!

Han har varit med att se att nu finns mödrar som demonstrerar för kärnkraft just för sina barns säkerhet:

Vilken sort kärnkraft?

Fusion (som på solen) är fortfarande gäckande.

Den variant som för mig känns mest intressant att undersöka och ev. utveckla är Molten Salt Thorium reaktorvarianten. Det som fångade mig starkast från början är att de kan använda kärnavfall som redan skapats av andra reaktorer, och plutonium från kärnvapen, som bränsle och minska både mängden OCH tiden som den är högradioaktiv (ner till cirka 300 år i stället för tusentals).

En variant som planeras

De skriver om avfallet t o m
”The half-life is reduced from several hundreds of thousands of years down to 20-30 years.  ”

en ej alltför teknisk beskrivning av flytande salt torium reaktor.

Produktion av medicinska isotoper är en annan sak som de kan ge. Personligen känner jag mig inte så lockad av det, men det kan ha fördelar jämfört med strålkanoner.

Hur skall vi annars göra med avfallet?

Även om du skulle tycka att det finns fel på ”kärnkraft är säkrare än andra energiproduktionsmetoder”, så kvarstår problemen med kärnavfallet som redan finns, även om vi skulle stänga all kärnkraft idag och hur vi skall verkligen få bort alla kärnvapen som finns.

Finns det något som du tycker vore bättre än att använda dessa torium reaktorer för att hantera kärnavfallet? Skriv i så fall i kommentarsfältet nedan.  Om inte, borde alla som vill lösa avfalls och kärnvapenproblemen, vara åtminstone för att stödja utveckling av typen flytande salt torium reaktor som är inriktad på att ta hand om avfallet.  Att de skulle samtidigt ge mycket energi medans vi reder ut bästa sätten att göra energi framåt är inte heller en nackdel.  

Elektricitet-vatten liknelser- även för kondensator och spole

Många lärare använder liknelser för att ge en känsla för el, där man jämför med vatten.

El vatten
spänning tryck
ström flöde
ampere liter/s
ledare rör (diameter, längd)
motstånd, resistans rör med grus i
driva motor driva vattenhjul
 snabb spänningsöverföring trots låg elektron vandringshastighet  tryck i ena änden förmedlas snabbt till andra utan att vattnet rör sig speciellt

Utkast om kondensator och spole

Hade gjort detta för många år sedan men hade svårt att hitta det så jag lägger det här så länge

En applicerade tryck gör att vatten rinner från början obehindrat snabbt in i ”kondensator kulan”, men gummi membranen blir stegvis mer spänd och ger bakåt tryck tills flödet in stoppas helt.

När ett tryck appliceras på ”spole turbinen” så gör turbinens tyngd/tröghet att det bara långsamt kommer igång ett flöde. När turbinen kommer upp i varv så passerar flödet ganska obehindrat. Om applicerade trycket upphör så kommer turbinens rörelsemoment  att göra att det fortsätter att snurrar och agerar som pump så att flödet/strömmen fortsätter.

Svängningskrets, oscillator

Om man kopplar dessa enheter i en krets, så kommer de att kunna ge en svängning där energi byggs upp i elastisk energi i ”kondensator kulan” som gör att strömmen byter riktning och energin går över till ”spole turbinen” som snurrar igång och har rotationsenergi när elastiska energin har tagit slut o s v.

Polar heartrate monitor watch reset

I got an old Polar heart rate monitor watch that was dead. The back was not so difficult to remove. 4 small phillips screws, but the plastic straps overlapped so they had to be removed. By putting in a thin pin (like paperclip) in the holes in the side, you can compress the spring-loaded pin that holds the strap so you can swing out that side of the strap. The battery, a CR 2025, was easy to insert. I saw the screen flash on, but before I got it in place the screen was dead again. I checked the battery placement contacts, looked for other possible breaks. I tried pressing the main button switch, but nothing happened.

Polar FS2 reset Heart rate monitor watch

I searched the net but didn’t see anything. Tried looking again closely and found what looked like it was maybe a spring that should be in contact with the circuit board. Decided that maybe that was a reset trip switch. So I pressed it down for a short contact with the circuit board and the screen woke up and started showing time.


I’m trying to change battery in the T31 breast strap heart rate transmitter too. In spite of seeing several video on YouTube – it was rather difficult, it seems like there have been some different sealing/closing methods used. I tried cutting through the plastic front from the ”P” in Polar and towards the left.

 

 

LED lampornas livslängd

LED lamporna har många fördelar. De innehåller inte Hg. De drar mycket mindre ström för ljus de ger. Kompakt. Stöttålig. Börjar lysa direkt. Skapar inte oönskad värme (Halogen lamporna i synnerhet kan utgöra brandrisk). Somliga kanstyras i båda styrka och färg. Så jag har tyckt om att satsar på de. Som pannlampa, ficklampa och ljuskälla för solanläggning i Rwanda först, och senare för hushållslampor. Jag har alltid känt mig något tveksam till ”energisparlamporna” som har dels varit dyra, startat sakta, temperaturberoende och inte minst kvicksilver (Hg) haltiga.

Den första hushålls LED lampa jag satsade på var för att satta i utelampan som andra i familjen tände i onödan och glömde släcka och där vi inte ens hade nytta av spillvärmen på vintern.  Glödlampan som fanns var 40 eller 60 W. Jag tror att LED lampan drog bara 2 W. LEDen kanske lyste inte riktigt lika starkt som lampan den ersatte, men vi har ändå en gatlampa precis utanför huset.  Den lampan funkar fortfarande och har sparat båda ström och konflikter.

När man köper LED lampor brukar det uppges att de har en livslängd på 25000-30000h. (på lampinfo.se står ”Livslängden
En LED-lampa har en livslängd på mellan 15 000 timmar och upp till 25 000 timmar beroende på typ och utförande – detta att jämföra med glödlampans 1000 timmar” )  De har varit rätt dyra, men om de räcker så länge så är de nog inte så dyra ändå. En lampa som håller 30000h borde hålla 3,4 år även om man har det igång hela tiden. (Och om man har det igång 8h/dag borde de hålla i 10 år)

Idag (2015-9-2) tog jag ner en lampa som inte funkar. Förmodligen slutade den funkar för flera månader sedan. I den ljusa svenska sommaren har vi inte haft anledning att tända så mycket. Jag hade skrivit ”2012 okt Shopping4net” på den. Det är då jag började använda den. Så cirka 1,8 år räckte den .Det är 365*24*1,8 = 15768 timmar. Troligen har den varit tänd knappt 5000 h .

Jag har tagit isär LED lampor som varit en sammansättning av många små LED och en spänningsanpassning från 240VAC ner till lämpliga nivåer för LEDerna. Oftast har de allra flesta av själva individuella LED lamporna fortfarande fungerat. Oftast har felet uppstått i ström försörjningen. Ibland har många LED kopplats seriellt och när en gått sönder har hela den strängen  (som ibland kan vara alla) slocknat.

Hos https://www.energimyndigheten.se/ kan man angående livslängdkrav hitta:

Krav på livslängd, det vill säga hur stor andel av lamporna som ska klara 6 000 timmar:

  • Riktade lågenergilampor, 50 procent ska klara 6 000 timmar.
  • Alla typer av LED-lampor, 90 procent ska klara 6 000 timmar.

Krav på ljuskvalitet, det vill säga hur mycket av ljusflödet som ska finnas kvar efter att lampan använts  i 6 000 timmar.

  • LED-lamporna får krav på att 80 procent av det ursprungliga ljusflödet ska finns kvar efter 6 000 timmars användning.

När jag sökte om LED lampors livslängd kom jag till bl a denna site och de verkade har gjort prov, men jag hittade ingen sammanställning. På deras butik finns t ex lampor med 3års garanti (förväntad 15000h livslängd.)

Jag skriver när jag tagit ibruk hushålls LED lampor. Jag har intrycket att många har slutat långt innan den uppgivna livslängden. Vad har ni för erfarenheter? 

Skriv på era lampor, nära gängan, var ni köpt och när ni börjat använda. Kanske vi kan sätta tryck på försäljarna så att kvalitén höjs!

 

Tupo Media
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.