En västerlännings matförsörjning lär vara beroende av 60 fat olja per år.
Konstgödsel kräver stora energi mängder för kvävet och stora mineralresurser för fosfater. Samtidigt skapar vår avfallshantering stor belastning inte minst på vattensystemen.
Genmodifierade grödor framställs som lösning på matförsörjning, bättre näring, ökad välstånd. Hittills har de inte visat annat än motsatsen. Stora inriktning har varit på att göra grödor som tål besprutning med växtgiften glyfosfat och även att bonden kan inte använda skörden till nästa års sådd och måste köpa nytt. Producenterna vågar inte markera matvaror med GMO. Om de var säkra att de vore bättre eller ens lika bra skulle de vara stolta att markera de. Regeringar och massmedia har visat en enastående flathet inför producenternas egenkontroll av säkerheten i rapporter som är hemliga!
KRAV-odlat, bio-dynamiskt, Permaculture är varianter som jag stöder. Merkostnaden för maten kommer vi att få igen i hälsan, smak, naturupplevelser, mindre ekoflyktingströmmar, bevarad bördighet i jorden. Samtidigt kan syntetisk kvävebindning till konstgödsel vara nödvändig för matförsörjning av vår stora världsbefolkning.
Många kritiker av helt växt baserad kost brukar göra tankefelet: Om folk inte äter kött, så måste vi öka odlingen av t ex soya bönor [med Amazon nedhuggning, kaniner som dödas av skördemaskiner osv]. Huvuddelen av jordbruket i västvärlden går till animalieproduktion. Om köttkonsumption minskas, då frigörs mera mark ifrån vår moderna produktionssätt och kan bli naturområden.
Trots att 1 hektar odlingsmark kan livnära många fler människor som lever helt plantbaserade, är jag öppen för att vissa driftformer av köttdjur kan, kanske, vara ekologiskt gynnsamt. Här är 2 TED video om att bygga upp marken genom att efterlikna vilddjurflockvandring som jag skulle vilja lära mig mera om.
Alan Savory , Joel Salatin
Här finns kritisk granskning av Savory’s teknik: Mic the Vegan | del 2
Jag är (2020) helt plant-baserad tills vidare. Men inte hunnit gå igenom i vilket mån djuruppfödning kan vara vettigt, som en del av mänskighetens matbas.
