Är antioxidanter farliga?

Ni har, om ni överhuvudtaget läser/lyssnar på massmedia,  sett rubriker som tyder på ”vetenskaplig” bevis för att näringstillskott av olika slag är skadliga eller i bästa fall verkningslösa. I vår, 2014, var det en sådan om antioxidanter. De har blivit alldeles för populära!

Jag har, med tillstånd, kopierat denna artikel som visar detaljerna i nämnda studie:

Vilseledande påståenden om antioxidanter.

Det har nyligen i media varit stor uppmärksamhet kring en studie som påstår att antioxidanter är farligt vid cancer och ökar risken för tillväxt av tumörer vid denna diagnos. Upphovsmännen till denna studie, från Sahlgrenska akademien, publicerades i Science Magazine. Här påstods att antioxidanter rent generellt ökade risken för tumörtillväxt.

Om man tittar närmare på studien så kan man se att forskarna har använt Trolox och N-acetylcystein.
Trolox är en syntetisk, fullständigt onaturlig, vattenlöslig variant av E-vitamin (6-hydroxy-2,5,7,8-tetramethylchroman-2-carboxyl acid). Den skiljer sig på avsevärda vis från ordinära fettbundna E-vitaminer. Vattenbundet E-vitamin existerar överhuvudtaget inte i naturen.
N-acetylcystein är egentligen en metabolit som tillverkas i levern som har en avgiftande funktion. Den är överhuvudtaget inte klassificerad som ett essentiellt näringsämne och används i första hand som ett slemlösande läkemedel.
I den aktuella studien gavs labbmöss doser av Trolox som hos en vuxen människa motsvara ett dagsintag ca 4500 mg. Oavsett vilka slutsatser man kommer fram till så är detta i högsta grad en toxisk dos. Rekommendationerna vad gäller kliniska maxdoser av ordinär naturligt E-vitamin är ca 600-800 mg.
Forskarna kunde sålunda konstatera att aktiviteten av det s.k. P.53 proteinet minskade. Detta är ett protein som finns i alla kroppens celler och har som funktion att reagera när cellen blir cancerogen. Den ser till att cellen går i apoptos (gör självmord) och förhindrar därvid cancercellen att sprida sig. Intressant i sammanhanget är att detta protein är beroende av ANTIOXIDANTEN zink för att den överhuvudtaget kan fungera. Extremt höga doser av Trolox som man dessutom toppar med N-acetylcystein gör att kroppen dräneras på zink.
Ytterligare en intressant faktor är att man har nyligen konstaterat i en studie på Karolinska Institutet att ANTIOXIDANTEN Selen förstärker P.53 proteinets aktivitet.

Det enda den nu aktuella studien visar är att Trolox och N-acetylcystein troligen minskar P.53 proteinets aktivitet vid extremt höga (toxiska) doser. Att överhuvudtaget påstå att det är ett bevis på att antioxidanter generellt har den verkan är fullständigt befängt.

Pekka Nylund

För er som vill så kan ni kopiera eller dela texten.

Tillägg 2017:

I grunden tror jag att en plantbaserad ”whole food” (alltså t ex nötter i stället för raffinerade oljor, söta frukter i stället för raffinerad socker [eller ens juicer] osv ) är nyttigare för hälsan än de flesta tillskott.

Men om du inte äter jord eller dricker  vatten från öppna täkter, bör du ta en del B12. Om du inte äter kopiösa mängder gröna blad och tropiska frukter som våra föregångare bör du överväga stora doser vitamin C i synnerhet vid sjukdom.  Om du inte utsätts dagligen för solsken där solen är så högt ( 45 grader över horisonten ) att du får UVB  strålning på din hud  (som våra föregångare) bör du ta D3 tillskott eller skaffa UVB lampa.

Tillskott av mineralerna järn, kalk, och koppar tror jag är oftare skadliga än nyttiga. (Menstruerande kvinnor kan behöva järn tillskott)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *