Samla Regn

Att samla regnvatten i Tanzania

Jag har en del erfarenhet med regnvatten insamling i tropikerna. Både för hushållsanvändning och för att öka överlevnad av planterade träd i halvöken.

En regnvattentank som fungerade bra

Att samla regnvatten från taket av huset där det kommer att användas kan vara mycket praktiskt i många områden. När vi bodde i nordvästra hörnet av Tanzania 1988-89, byggde vi en regnvattentank med ett par förbättringar som fungerade bra.

  1. Uppdelning av tanken i en övredel (för att behålla vattnets lägesenergi-som ger ett högre vattentryck {och då bättre vatten flöde} även när tanken innehöll en liten vattenmängd) och en nedre del att spara det som rinner över från övredelen, som långtids reserv
  2. Användning av tankens tak som en del av regnsamlingen. Vattentankar brukar vara täckta på grund av många goda anledningar (undvika algtillväxt, mygglarver, hindra avdunstning, hindra direkt förorening). Men detta leder till att regnet som träffar själva tanken rinner av till ingen nytta, medan regnet som träffar huset bredvid leds försiktigt in i tanken. Huset hade en yta av 42m2, så att använda toppen av tanken (ca 2,5 m2) ökade den effektiva ytan med 6% (eg. mer då vi kunde inte sätta hängrännor på hela taket. Att fånga upp regnet på tankens tak behövde bara en rand med cement bruk längs kanten.
tank där regn på den rinner av och vatten till den gå direkt till botten=ingen tryck tank med övre del som fylls först
Till vänster är en typisk regntank. Regnet som träffar tanken rinner av. Vattnet som går in i tanken går direkt till botten. När det inte finns mycket vatten i tanken, finns det inget tryck som kan skicka vatten till ett tapställe av användbar höjd. Till höger är en tank av den typ vi byggde och använde. Det tar in även vattnet som landar på tankens tak. Vattnet stannar uppe på en hög nivå tills övre tanken är fylld. Detta ger tryck nog för att leverera vatten även till en dusch (som inte är alltför hög) även om det bara finns lite vatten i tanken.

Planterings hål för träd i halvöken

I Byskogsinsamlingens trädplantering projekt i Karatu (nära Ngorongoro, Tanzania) 1993 ingick även en viss försöksverksamhet. En fråga gällde hur planteringshålets utformning kunde påverka trädens överlevnad. (Antalet överlevande träd är betydligt viktigare än antalet planterade träd.) T.ex. en lokal katolsk präst hade mycket bra överlevnad, men varje träd fick en 1 meter bred och djup hål som delvis fylldes med kompost och gödsel. Det krävde en mycket stor arbetsinsats. Vanliga planterings hål (cirka 30*30cm) hade betydligt sämre överlevnad, men var mycket lättare att göra.

microc4 Jag såg ett intressant uppslag om ”microcatchments” i en bok från VITA. ”Microcatchments” var helt enkelt små diken som fångade och ledde vatten till planteringshålet.

Men det fanns inga förslag på mått för dessa. Jag gjorde en kalkyl som använde indata: markens lutning, största nederbörd på en kort tid, storleken av själva hålet, hur snabbt marken absorberade vatten som hälldes i ett prov hål. Kalkylen mynnade ut i förslag på hur hög ”muren” nedanför hålet skulle vara och hur lång de två dikena skulle vara. Microcatchment planteringshålen fungerade bäst. Just nu hittar jag inte den filen, men om någon är intresserad kan jag hitta eller försöka återskapa den.

 Erfarenheter från ferrocement vattentankar i Tz and Rwanda

Jag byggde en ferrocement regnvattenstank för mina svärföräldrar i Rwanda 2002. Den har klarat sig bra så jag försöker samla ihop mina anteckningar och kalkylblad angående hur det byggdes, material åtgång, problem och möjliga förbättringar.  Dessa kommer att vara på engelska för att vara mer internationellt användbara.  Här är en länk till utkasten på anteckningarna: https://docs.google.com/doc och till kalkylbladet

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *